Trollhättan Vänersborgs flygplats ställer om till förnybar diesel

Trollhättan- Vänersborgs flygplats kör sina servicefordon på biodieseln HVO.
Trollhättan- Vänersborgs flygplats kör sina servicefordon på biodieseln HVO.

 

Trollhättan – Vänersborgs flygplats har börjat tanka sina fordon med förnybar diesel – HVO, något som minskar koldioxidutsläppen rejält. Satsningen är ett led i flygplatsens långsiktiga hållbarhetssatsning.

Bränslebytet i flygplatsens servicefordon ger en minskning av koldioxidutsläppen från 24 till 3,4 ton. Dessutom minskar utsläppen av skadliga partiklar, kväveoxider och svavel i omgivningen. Flygplatsen har också försäkrat sig om att HVO:n inte innehåller rester från palmolja som kan bidra till skogsskövling i Sydostasien.

– Vi har arbetat länge för att ta ansvar för vår verksamhet och göra allt vi kan för ett mer hållbart resande. Sedan kommer bra alternativ. HVO har inte funnits så länge och vi är glada att vi fick tips och råd, bland annat från er på Hela gröna vägen, säger flygplatschefen Anna Råhnängen.

Testar HVO i äldre fordon

Det är de fordon som lastar, sopar och snöröjer på flygplatsen som från och med nu tankas med HVO istället för fossil diesel. Det handlar om stora tunga fordon av äldre modell. Därför kunde tillverkarna inte garantera hur de fungerar att köra på HVO, men efter att ha konsulterat en mängd fordonskunniga beslutade sig flygplatsen för att testa ändå.

– Äldre motorer är ofta mer tåliga, så nu testar vi och gör noggranna uppföljningar att fordonen fungerar som de ska, säger Anna Råhnängen.

Arbetar för biojetbränsle

Flygplatsen arbetar också för att stötta sina kunder, flygbolagen, i omställningen till biojetbränsle. Där är tillgången, och därmed priset, fortfarande en stor stötesten. Men Anna Råhnängen är övertygad om att flygbolagen kommer att öka användningen av förnybart bränsle framöver.

– Det jobbas på många håll och kunde vi få igång en svensk produktion av biojetbränsle hade det varit fantastiskt.

 

Fakta om biodieseln HVO:

  • HVO kan produceras från flera olika typer av oljor. Idag används vegetabiliska och animaliska oljor samt tallolja.
  • HVO har identiska kemiska egenskaper som fossil diesel, men något lägre densitet.
  • De flesta tillverkare av tunga fordon har godkänt HVO100 (100 % HVO). På personbilssidan är det inte så många tillverkare som ännu gett sitt godkännande men de kommer med all sannolikhet på sikt.
  • Man får upp till 90 procent CO2-reduktion och en högre användning av HVO bidrar till minskade utsläpp av NOx, svavel och partiklar i den lokala miljön.
  • För både energi- och koldioxidskatterna ges 100 procent avdrag, HVO är alltså helt skattebefriat.
  • Antalet tankstationer där du kan tanka HVO100 eller blandningar med HVO ökar snabbt.
  • En av råvarorna för HVO är palmolja som framställs i Sydostasien där regnskogen riskerar att skövlas till förmån för palmodlingar. Därför finns det HVO som är fri från palmolja och Palm Fatty Acid Distillates (PFAD) som de flesta svenska återförsäljare säljer.Källa: Biofuel Region

Möte om bioflygbränsle lovar gott inför framtiden

Talare och arrangörer. Anna Råhnängen, flygplatschef. Håkan Schmidt och Linda Rösen, GKN. Karin Stenlund, Fyrbodals kommunalförbund. Christian Clemens, vd Bra. Anna von Schenck, Nina Innovation. Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund. Niklas Berglin, NiNa Innovation, Morgan Ahlberg, Fyrbodals kommunalförbund.

 

Det är mycket som ska till för att skapa en marknad för biobränsle till flygplan. För att lyckas krävs att många olika aktörer samarbetar. Det stod klart på det frukostmöte som Trollhättan Vänersborgs flygplats och Fyrbodals kommunalförbund arrangerade om biobränsle till flyg. 

På plats fanns ett trettiotal deltagare från olika delar av flygbranschen, men också bränsleproducenter, experter på bioekonomi och representanter från region, kommuner och kommunala bol.

– Mitt mål var att få många aktörer att uppmärksamma att man kan jobba tillsammans. Det kanske vi lyckades med idag. Det är många kopplingar mellan de olika besökarna här, säger flygplatschefen Anna Råhnängen.

Flyget har som mål om att halvera sina koldioxidutsläpp till 2050. En viktig del i det arbetet blir att öka inblandningen av biobränslen i tanken, men då behöver produktionen komma igång. Idag produceras flygbränsle bara i Finland och i Kalifornien. Det gör produktionen för liten och kostnaderna för höga.

– Idag är prisskillnaden mellan fossilt och förnybart bränsle för stor. Vi behöver bli fler som delar på kostnaderna och får till ny teknik, ny produktion och nya värdekedjor, säger Maria Fiskerud från Fly Green Fund, som var en av de som talade på frukostmötet.

Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse som ger företag och privatpersoner möjlighet att köpa biobränsle till sina flygresor, antingen genom årsavtal eller genom att använda betaltjänsten Swish. En fjärdedel av de inkomster som skapas går också till projekt för att starta produktion av bioflygbränsle i Sverige, något Maria Fiskerud tror kan komma igång inom tre till tio år.

– Anledningen till att jag glider på tidpunkten, är att om vi ska göra bränsle med skogen som råvara, innebär det att använda tekniker som inte är certifierade idag, och det är en process som tar tid, säger hon.

Många av deltagarna på mötet var eniga om att Västra Götaland är en bra plats för framtida produktion. Här finns såväl skogsråvara, som oljeraffinaderier, flygplats, en region som vill bli klimatneutral och andra aktörer som arbetar för att driva på processen.

– Marknaden är på god väg, genom till exempel Fly Green Fund och andra som är villiga att reducera sina koldioxidutsläpp. Sedan krävs en del teknikutveckling. Och det tredje, och kanske viktigaste, om man ska bygga en produktionsanläggning här, så behöver man skapa ett projekt. Det ska finansieras, man behöver hitta rätt aktörer, en sajt och så vidare. Det är en process som tar flera år så den måste starta, säger Niklas Berglin, bioekonomikonsult på Nina Innovation.

– Mycket handlar om att sätta ihop de som behövs, från skogsägarna, som har en ny möjlig intressent för sin råvara, med andra aktörer, ända ut till ända ut till flygbolaget Bra, säger kollegan Anna von Schenck.

Flygplatschefen Anna Rånängen hoppas att mötet var ett steg på vägen mot ökad produktion av bioflygbränsle, för människor kommer inte att sluta flyga och koldioxidutsläppen måste minska.

Jag tror flygande kommer att fortsätta och utvecklas. Det blir inte mindre flyg, utan vi kommer behöva fortsätta flyga och då måste vi göra det på hållbart sätt – och det finns hopp om den framtiden.

Se intervjuer med några av deltagarna på frukostmötet här:

Partners i Fossilfri 2030Partners i Fossilfri 2030
© 2016 Fyrbodals kommunalförbund
Producerad av: Bozzanova
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra ditt besök.